Ännu en dag är till ända.

Har suttit och funderat på vad som hänt sedan jag skrev i bloggen sist. Joo, för ca en timme sedan så hade jag kommit på en hel del och skrev det här i bloggen. När jag var nästan färdig så hände det något och ALLTIHOP försvann, då SSRK/Piteåsektionens sida dök upp. Inget gick det att göra. Alla fula ord hjälpte inte heller.

Nåja, den 7/9 var vi på kalas då min yngre dotter Anne fyllde 30 år. Det blev ingen resa till Luleå, utan till Piteå. Anne var barnvakt hos storasyster i Piteå den veckan. Åhh, vad jag önskar att vi hade kunnat fira henne ordentligt. Men det blev ju inte av, så vi får väl hitta på något roligt för henne en annan gång.

Den 14/9 skulle jag följa henne till Sunderbyn för att göra en gastroskopi. Men strax innan vi skulle åka från Piteå så fick hon besked om att hennas läkare var sjuk så hennes tid blev uppskjutet till i oktober. Så vi åkte hem till henne, packade ur bilen och åkte till en familj i samma område. De skulle ha en katt som Anne  hade tagit hand om. Sen åkte vi hem till Anne igen. Satt på "kaffehurran" och Anne installerade en liten Gerbilkille i ett större hem än transportburen. Anne hade tagit hem den från Piteå också. Så istället för att bara sitta och inget göra så tog jag hand om disken som husets herre hade "ordnat" under veckan. Han var på arbetet hela dagarna så jag tyckte att lite hjälp inte kunde skada ;)

Träning, har också varit på schemat sista tiden. Cha-Cha får vila eftersom hon har en jädra massa hormoner som rör om det i huvudet för henne. Men Sweetie har fått arbeta en del. Hon har en vattenpassion som heter duga. Så vi måste nu träna stadga och fotgående. Tänkte ju att jag skulle kunna starta henne och visa hur duktig hon är. Både Skellefteå och Piteå har prov i höst. Åhh, tänk om den gamla unghundsklassen var kvar. Där behövde de unga hundarna inte gå utan koppel. Då fick man se deras anlag för att apportera, söka och simma. Inte en himla massa lydnad som förstör det som vi verkligen vill se. Lydnad kan de ha i de högre klasserna, tycker jag.

Har läst lite i sista Labradoren. Framsidan, snyggt labbhuvud med en vacker hönsfågel i munnen. Googlade lite för att se vad Maria Grind hade för hundar. Så hittade jag på deras hemsida ett foto där en av deras hundar hade hoppat älven och hämtat en skadad stor svan. Det var -16C, tror jag att det stod vid fotot. Wow, det är en Labrador det.

Sen bläddrade jag vidare. Där var trevligt skrivet från Labradormästerskapet. Fina foton, så man såg hur trevligt folk hade det. En lite giftig men bra insändare fanns att läsa. Ny rasstandard, intressant att se hur mycket utställningsdomarna dömer efter den. Såg foton i tidningen från utställningar m.m. där domaren måste ha missat att läsa SRD om Labradoren.

Uppfödare som även är domare har skrivit om hundar som de fastnat för under åren. Intressant, då man ser på foton som hör till texterna för varje domares berättelse. Då förstår man vilken domare man inte ska ställa ut för. Vi har inte så tunga hundar i vårt hus. Även om de kan bli lite tyngre under någon "döperiod" så kan de inte få sådan kroppshydda som en del av de hundarna. Ser ju på flera andra foton på hundar som inte skulle orka att arbeta sig igenom ett helt jaktprov, inte ens nkl. Fyy, vad ledsen man blir när det blir på det sättet.

Nå, i morgon har vi tänk att försöka hälsa på våra vänner Ulf och Elisabet Viklund. Det har varit allt för sällan senaste året. Men de har ju en hel del "hunderi" och även arbete. Och vi har ju också det vi gör. Men hoppas att Ulf kommer hem från älgjakten så han är hemma när vi nu tänker åka dit.

Hoppas också att Ullis har frisknat till så pass att hon kan komma ner hit med Nova. Hon måste också tränas lite om hon ska startas på prov i höst. Men Ullis lät inte vidare kry igår så det är nog kanske bäst att hon kurerar sig riktigt ordentligt.

Jo, vi hann ju träffa barnbarnen, Eddie och Tobias som snabbast när vi var och grattade Anne. Eddie har börjat första klass och verkar tycka det är roligt. Hoppas det håller i sig länge, vet ju av egen erfarenhet att intresset för skolan kan falna rätt snabbt.

Nu är natti, natti. Så man orkar med allt i morgon.